Vår historia

NOORS HISTORIA

I det vackra Uppland, mellan två sjöar i naturskön landskapsmiljö, ligger Noors slott. Noor är beläget i Knivsta, 20 min. från Arlanda.

Vid infarten till allén välkomnas du av slottets vapensköld. Väl framme på gårdsplanen möts du av ett av Sveriges få bevarade karolinska träslott

Från 1600-talet. Den vackra slottsmiljön och det engagemang som kännetecknar en vistelse på Noors Slott uppskattas varje år av hundratals bröllopsgäster, konferens- och festdeltagare. Idag kan Noors Slott erbjuda allt du kan förvänta dig i form av service, god mat, utrustning mm. Noor är ett mycket litet slott, men ändå likafullt ett slott. Det är ett lustslott skapat efter kontinentens stora förebilder men anpassat efter svenska förhållanden och i mindre skala.
Noor är Sveriges minsta barockpalats. Slottets intressanta historia sträcker sig långt tillbaka i tiden och gården omnämns första gången i medeltida källor redan på 1300-talet. Noors verkliga glansperiod inföll efter den s.k. reduktionen på 1680-talet då godset inköptes av ätten Gyldenstolpe. Riksrådet Nils Gyldenstolpe var en av rikets högsta ämbetsmän under konung Karl XI:e. Nils Gyldenstolpe lät bygga ut gården Noor till en ståtlig barockanläggning.  anläggningen avbildades år 1698 i Suecia antiqua. Slottsbyggnaden i sig utformades som ett lustslott i miniatyr och var främst avsedd för rekreation och sommarvistelser. Arkitekten Jean de la Vallée antas ha utfört ritningarna.

År 1761 såldes Noor till statsrådet Carl Hermelin och godset förblev därefter i ättens ägo om fideikomiss till 1917. Vintern och våren 1897-98 gästade författaren Verner von Heidenstam Noor för att söka arbetsro att färdigställa verket Karolinerna. Noor är fortfarande samma inspirerande slottsmiljö, då som nu.  Noors slotts historia innehåller många ovanliga och spännande händelser. I handskriftskällorna finns bl.a. belägg för att konung Karl XI:e besökt Noor.

Läs mer om detta och den unika Aloens blomning på Noor år 1708. Karl den XII:s vålnad, prinsessan Eugénie Bernadotte, Noors Glasäpple och mer, här nedan. Noor har en ovanligt rik kultur, konst- och personhistoria. Genom detta och sina gamla anor har Noor en hög lokalhistorisk status och anses vara traktens förnämsta gods. Gårdens äldsta historia Noor omnämns i handskriftskällor första gången 1311 och skrivs då på latin; de norum.

Under 1500-talet står Kronan som ägare till gården. Fram till 1680-talet ägdes Noor av  ätterna Stöör, Tott och Månesköld. Vid mitten av 1680-talet var Noor under en kort tid indraget till Kronan genom den s.k. reduktionen.

Ortnamnets ursprung  Namnet Noor kommer av gårdens läge vid ån mellan de två sjöarna Walloxen och Säbysjön. Ordet nor i gammalsvenska betyder just ”smalt vatten mellan två större vatten”.

Greve Gyldenstolpes barockanläggning

År 1685 inköpte ätten Gyldenstolpe Noors gods genom Kronans reduktion. Greve Nils Gyldenstolpe var riksråd, kansler för Lunds universitet, lärare för kronprinsen och en av konung Karl XI:s högsta och närmast förtrogna ämbetsmän. Greve Gyldenstolpe uppförde den nuvarande barockanläggningen med huvudbyggnad och parkanläggningar som ett lustslott i miniatyr och som privat säsongsbostad. Noor var grevefamiljens representativa lantgods. Det omfattade stora ägor med ett flertal andra underlydande gårdar.

Ett karolinskt träslott

Under den karolinska stormaktstiden utvecklades en typ av små slottsbyggnader helt byggda av trä och inhemska material.
Noors slott år 1698, Joh. van den Aveelen. Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna De utformades särskilt med kontinentens praktfulla barockpalats som förebild, men i mindre skala. Greve Gyldenstolpes slottsbyggnad på Noor är uppförd av bilat timmer i två våningar. Fasaden var ursprungligen klädd med en rödmålad panel och vackra grå snickeridetaljer. Säteritakets översta våning var ursprungligen en sommarmatsal, en s.k. Belvedere med utsikt över den omgivande parken. Huvudbyggnadens arkitektur är utförd i Holländsk palladianism med referenser till fransk paviljongarkitektur och är typisk för arkitekten Jean de la Vallée. Slottsbyggnaden stod färdig år 1695. Huset inreddes med praktfulla gyllenlädertapeter och textilier med blomstermotiv. År 1698 avbildades Noor på två planscher för Erik Dahlberghs stora praktverk Suecia antiqua et hodierna, av kopparstickaren Johannes van den Aveelen. På bilderna ses hela anläggningen med slottet, parken och ekonomibyggnaderna. Noor är ett av Sveriges få bevarade karolinska träslott från stormaktstiden på 1600-talet.

Gamla bevarade interiörer

Slottsbyggnaden är mer än 300 år gammal och har ursprungliga plankgolv, dörrar och fasta snickeriinredningar bevarade från byggnadstiden på 1690-talet. Även inredningar och dekorationsmåleri från 1700-talet. Huset har flera vackra kakelugnar från samma tid. I källarvåningen finns ett murat valv med en vattenkälla som ännu ger kristallklart vatten. Ursprungliga snickerier. Barockdörr från 1690-talet i paradvåningen

Kungligt besök år 1696

Konung Karl XI:e besökte greve Gyldenstolpe på Noor år 1696 i sällskap med kronprinsen (Karl XII:e) samt vid ytterligare ett tillfälle samma år tillsammans med Erik Dahlbergh. Vid besöket intogs kvällsmål på slottet.

Slottsträdgårdarna och ekonomibyggnader

Barockträdgården med orangerier detaljutformades av trädgårdsarkitekten Johan Hårleman det sena 1600-talets franska Le Nôtre-stil. Parken fullbordades mellan åren 1698 och 1703. Alléernas träd utgörs än idag av lindar från 1600- och 1700-talet.Den 500 meter långa huvudaxelns sträckning från sjön Walloxen i NV till fruktträdgården i SÖ är bevarad liksom parkalléerna, tväraxeln, slottsterassen, parterrmarken och stödmurar. Öster om slottet står även de gamla ekonomibyggnaderna och magasin kvar. Till Noors gamla bevarade fruktträdgård hör en helt egen lokal äppelsort kallad Noors Glasäpple. Den har sannolikt sitt ursprung i en av Europas äldsta fruktsorter vilken förts till Sverige via Holland Slottsträdgårdens parterr med lindalléer från 1600-talet.

Aloens blomning år 1708

I september år 1708 blommade den hundraåriga amerikanska Aloen (agave americana) från Mexico i Noors slottsträdgård för första gången i Sverige. Den exploderade med över 4000 blommor på sju stänglar. En botanisk sensation som väckte uppmärksamhet vida omkring och under en tid gjorde Noor till vallfartsort för intresserade från hela riket. Blomningen pågick sammanlagt i tre år och omskrevs av hovpoeten Elisabeth Brenner och vetenskapsmannen O. Rudbeck d.y. Jämte texter publicerades även kopparstick av Aloen efter teckningar av Elias Brenner. Plantan kom från Holland till Karlbergs slott 1623. Till Noor lämnades den slutligen som gåva 1698 till greve Nils Gyldenstolpe av konung Karl XII:e. Till minnet av den unika blomningen präglades en kunglig medalj försedd med kungens porträtt och en bild av Aloen.

Det Hermelinska fideikomisset

Mellan åren 1761 och 1917 var Noor fideikomiss under ätten Hermelin. Samuel Gustaf Hermelin var en av Sveriges mest framstående kartografer och geologer och ägde Noor mellan 1789 och 1820. Slottets två vackra rokokoflyglar uppfördes under ätten Hermelins tid. Prinsessan Eugénie Bernadotte besökte Noors slott ett flertal gånger under 1800-talet som nära vän till familjen Hermelin. Verner von Heidenstam och Karl XII:s vålnad Nobelpristagaren och författaren Verner von Heidenstam gästade Noor en period vintern och våren 1897-98 för att färdigställa det stora litterära verket Karolinerna. I samband med vistelsen på slottet upplevde författaren en kuslig spöksyn av konung Karl XII:e. Iförd fältuniform och stövlar uppenbarade sig konungens vålnad en sen natt för författaren. Händelsen som nedtecknades av Heidenstam kom även senare att publiceras i flera tidningar och blev mycket omtalad.

Konstnärerna och det måleriska Noor

Slottet och omgivningarna har sökts som motiv av konstnärer under fyra sekel. Till de tidigast kända hör namn som Joh. Van den Aveelen och Elias Brenner. Flera vackra akvareller med vyer från slottet och parken har utförts av Eugén Hermelin vid slutet av 1800-talet. Konstnären Erik Österlund utförde under 1800-talet även ett antal teckningar och akvareller från Noor. Diktaren och konstnären Olof Thunman var bosatt och verksam vid Noor. Ett flertal verk med motiv från Noor har tillkommit i hans ateljé. O. Thunmans välbevarade ateljé är idag privatbostad och ligger vid landsvägskorsningen öster om slottets infartsallé.

Natur- och kulturvärden

Noor ingår i ett värdefullt bevarat kulturmiljöområde som är klassat som Riksintresse. Kännetecknande för Noor är även höga naturvärden. Känsliga lavar och örter växer här och många olika fågelarter häckar i sjöarnas strandområden. De gamla lindarna och ekarna är biotopskyddade. 2009 genomfördes en föryngring av den stora dubbelradiga lindallén till slottet, med stöd från Länsstyrelsen. Hagarna kring slottet är betesmark för boskap och hästar sommartid.

Ordlista

Reduktion: -Indragning, minskning av adelns godsinnehav. Genomförd av konung Karl IX:e.

Suecia antiqua: -Praktfullt bokverk av E. Dahlbergh, med svenska slott avbildade på 1600-t.

Säteritak: -Unik svensk takutformning bestående av två separata takfall och övre fönsterrad.

Källor

Dahlbergh E., 1696. Hermelin A. Noor under 200 år, 1963. Lundquist K. Svensk trädgårdskonst 400

år. Malmberg E. SSoH, 1909. Sandevärn H. Det karolinska lustslottet Noor, 2006. Söderberg B.G.

SoHS, 1967.

Historisk text sammanställd av H. Sandevärn, fil.kand. konstvet, för Noors Slott